Synpunkter och kommentarer på ett förslag till tillämpning av FGS Arkivredovisning

[salgo60]

synpunkter och kommentarer på ett förslag till tillämpning av FGS Arkivredovisning (Verksamhetsbaserad) för överlämnande till Riksarkivet

Jag saknar att ni tar höjd för hanteringen av persistenta unika identifierare i material som skall arkiveras hos er

När information ska överlämnas till Riksarkivet för arkivering, är det viktigt att förstå hur hanteringen av persistenta unika identifierare integreras i processen. Persistenta unika identifierare är nyckelelement för att säkerställa att arkiverat material kan återfinnas och användas effektivt över tid.

För det första, det är avgörande att identifierarna är korrekt implementerade och förankrade inom de digitala systemen hos den verksamhet som lämnar över materialet till Riksarkivet. Detta innebär att det digitala materialet ska vara tydligt märkt med dessa identifierare innan överlämnandet.

För det andra, Riksarkivet måste ha kapacitet att hantera och bevara dessa identifierare på ett sätt som säkerställer deras långsiktiga tillgänglighet och integritet. Detta kan innebära att implementera lämpliga metoder och tekniker för att spåra och bevara identifierarna över tiden, även när tekniska plattformar och standarder förändras.

Tidigare diskussioner och studier, såsom den som genomförts av DIGG (Digitaliseringsmyndigheten), har betonat vikten av att säkerställa att persistenta identifierare förblir tillförlitliga och användbara över tid. Det har också framhållits att samarbete och koordinering med Riksarkivet är avgörande för att säkerställa att dessa identifierare integreras effektivt i den övergripande arkiveringsprocessen men idag verkar detta saknas se diggsweden/persistent-identifiers-investigation #23
För att adressera dessa frågor effektivt, är det nödvändigt att Riksarkivet har en tydlig digital strategi som inkluderar riktlinjer och metoder för hantering av persistenta unika identifierare i arkiverat material. Detta kan bidra till att säkerställa att arkiverad information förblir sökbar och användbar på lång sikt, även när tekniska och organisatoriska förutsättningar förändras över tid......

Detta har tidigare diskuterats:

1. hos DIGGs studie av persistenta identifierare se fråga om hur dom kan garantera att dessa identifierare är persistenta om inte Riksarkivet involveras diggsweden/persistent-identifiers-investigation #23

2. frågan ställdes 2023-06-05 direkt till Riksarkivet hur data stödet med API är idag och det saknades helt

3. ett försök att skapa ett Rättsinformationssystem startas 1996 och ledde till SFS 1999:175 men den är inte idag 2024 levererad se fråga Regeringskansliet 2023-07-01 och där pekar just Domstolsverket att eftersom detta projekt inte levererats så uppfattar dom att författningar från myndigheter som upphört inte kan hittas.... hade Riksarkivet haft en digital strategi för arkiverat material med persistenta identifierare så hade detta inte varit ett problem

4. frågan ställdes direkt till Riksarkivets chefsjurist Jens Västberg 2024-jan om detta diskuteras men inget han hört

Hälsningar
Magnus Sälgö
0046-735152802

ett mer modernt problem map arkivering är att hantera länkröta hos kommuner, myndigheter... som idag är enormt dvs. att tittar man 2024 på arkiveringsprocessen så skulle detta problem även innefattas se fråga till Riksarkivet 2022-12-02 och hur EU skapat ett web archive

EU Web arkiv

• europa.eu euwebarchiv

[salgo60]

Cc: @dpriskorn man borde även peka på

• vikten av sammanhängande arkiv information med kunskapsgrafer - DIGG bör vara tankeledande och kunna tekniker som kunskapsgrafer #70

• att EU/ Riksdagens /myndigheters/ kommuners information sitter ihop jmf ELI:transpose

• att dagens länkröta bör hanteras av en modern arkivinstitution som säger sig vilja jobba datadrivet vilket Riksarkivet hävdar - se europa.eu euwebarchiv

• att skall detta data/kopplingar skapas smidigt behövs en styrning av statens information - ett fungerande ekosystem för information måste skapas, idag ser vi omstart allt för ofta och inge styrning se Statskontorets myndighetsanalyser/sågninbg av nya DIGG - en digital expertmyndighet som inte ens kan styra upp sina egna rutiner

• 290 digitala kommunala silos fungerar inte - se hur kommunallagen pekade på behovet av att kommunens anslagstavlor finns digitalt och det blev 290 lösningar = 290 datasilos

• 100 myndigheter som under mer än 20 år inte lyckats bygga upp kompetens att skapa interoperabilitet mellan sina författningar enl. SFS 1999:175, där spindeln i nätet just nu är Regeringskansliet som efter ytterligare 6 år inte kan redovisa status utan hävdar att dom skall ha ett nytt möte

https://riksarkivet.se/fgs-remiss

[salgo60]

twitter - Hur stort ser @nylanderjens isberget är?